Innehåll
Biblad 1995:

Flitig drottning som gör paus i äggläggningen, flankerad av arbetsbin.
Kortet är taget i Karl-Erik Perssons bigård och drottningen är född 1989 (grön märkning). Observera äggen i cellerna.
Foto: Christer Berntsson

Ordföranden har ordet

Året som gått präglades av kall vår med många utslagningar av samhällen. Hösten 93 var regnig och min teori på grund härav är att det myckna regnandet orsakade låg yngelsättning och även behöll bina inomhus. Bisamhällena invintrades med stor procent äldre bin som ej upplevde vårutvecklingen. Bimassan utvecklades negativt och vissa samhällen försvann helt. De flesta återhämtade sig men tyvärr i sena laget till hallondraget som kom tidigare än vanligt på grund av den torra och varma sommaren. Nektarflödet hämmades också på grund av detta. Sensommaren blev mycket regnig i långa perioder och därmed låg honungsskörd över lag. Alltså en annorlunda biodlingssäsong att begrunda.

Men nu stiger solen högre för var dag och vi har snart våren här med rensningsflykt i samhällena och att glädjas över liv i alla kuporna. Ja det är en lyckokänsla att se de första pollenkorgarna fyllda från hassel bärgas till kupan. Och efter några dagar kommer salixarternas hanblommor med sitt pollen (frömjöl).

Kan vi fixa vårundersökningen i april så är förutsättningarna goda för ett lyckat år.

Vi som har lösa bottnar under kuporna byter eller rengör dem en kall dag när bina sitter stilla uppe bland kakorna. Då störs dom minst.

I detta Bi-Blad får Du mera information om biodling förutom vår Lokalförenings program även Marks härads och Länsförbundets aktiviteter. Verksamhetsberättelsen 1994 och medlemsförteckning-en med telefon nummer. Lite statistik och eventuella skribenters memoarer och intervjuer. Håll till godo.

Blommorna bjuder spontant på sin nektar. ”Gakk å jör sammalunda”. Kom till våra möten och kurser och bjud på Dig själv med Din närvaro och Din kunskap. Tema - STRÅT TE STAKKEN - Jag vågar lova: Alla biodlare är ”IDEL ÖRA”. Lycka till god Biodling -95.

Från BIODLARE till BIODLARE

Uno Carlsson

Statistik

Årets statistikrapport från vår lokalförening ser ut så här:
   Antal medlemmar              59 + 4 familjemedlemmar
   Antal lämnade rapporter:     27 st
   Invintrade samhällen:       104 föregående höst
                                94 denna höst
   Honungsskörd:             1 877 kg
   Sockeråtgång:             1 347 kg
   Biraser:                      6 SBR(Svensk Bland Ras)
                                 6 Buckfast
                                14 gula
                                 1 mörkt

Rapport från länets sjukdomskommité (ansvarig Uno Carlsson):
   Antal avdelningar:           13 st
   Antal inlämnade rapporter:   10 st
   Möten angående bisjukdomar:  12 st
   Vildbisamhällen:             26 st
   Svärmfångstkupor:            60 st
   som fångat:                  15 st svärmar.
   Kontroll av varroanedfall i: 65 bigårdar
   Nosema och kalkyngel: några fall
   Yngelröta:                    0 st
   Varroa:                       0 st

Program 1995

Ons 22 mars. Orintostugan, kl 18:30. Vårmöte

Sön 7 maj. Kärret, kl 11:00. Biträff hos Bengt Mild

Sön 18 juni. Stenaskjum, Bollebygd kl 10:00, Sommarmöte

Lör 8 juli. Biodlarresa

Lör 19 aug. Hembygdsdag i Bollebygd kl 10:00-15:00.

Ons 23 aug. Johansson och Gunverth VVS, kl 19:00. Höstmöte.

Lörd 27 aug. ’Gammelgården’ i Rävlanda kl 10:00-14:00.

Sön 10 sept. I Christer och Leifs bigårdar, Björlanda, kl 11:00

Sön 19 nov. Bollegården kl 14:00 Årsmöte.

Kom ihåg:

Honungsrapporten senast 31 oktober kl 24:00.(Utlottning av drottning i samband med årsmötet för alla som lämnat rapport)

Ingen honung utan bin!

När mina föräldrar flyttade ifrån huset för fyra år sedan och jag flyttade in tillsammans med min sambo Kåre kändes det naturligt att låta bikuporna stå kvar. Dessutom insåg jag lämpligheten av att förbättra relationen till bina om jag skulle kunna fortsätta konsumera honung i samma tempo som tidigare. Sambandet mellan bin och honung är ju trots allt ofrånkomligt. Beslutet att låta bikuporna stå kvar var positivt även för min pappa som kunde fortsätta med sin hobby och samtidigt dela med sig av sina kunskaper till mig.

Eftersom vårt första barn föddes mitt under bisäsongen första sommaren på Karlsberg blev det inte så mycket jobb i bigården för min del. Kåre däremot tvingades lära sig en hel del om biskötsel och blev så intresserad att han fördubblade mängden bikupor till åtta. Han försökte sig även på drottningodling med blandad framgång. Strax efter det att Kåres biintresse väckts fick han jobb utomlands och blev därmed tvungen att avbryta sitt experimenterande i bigården. Själv har jag inte haft så många tillfällen att i lugn och ro utforska vad som pågår i bikuporna, eftersom jag har två småbarn som kräver min totala uppmärksamhet. Lyckligtvis har jag min pappa som håller reda på drottningbyten och i övrigt ser till att förutsättningarna i kuporna är de bästa för att samhällena ska kunna utvecklas och producera så mycket honung som möjligt.

Jag hoppas att om några år kunna ägna mig åt biodling med större möjligheter till engagemang, Kanske även barnen blir intresserade, snart fyraåriga Amanda har redan varit med på flera bimöten och säkert lärt sig ett och annat. Honung mumsar hon i sig med samma stora förtjusning som sagofavoriten Nalle Puh. Helena Hurdén

Biresa

VI SKA UT Å’ ÅKA BUSS

Vi åker till Ryssbyn som ligger mellan Ljungby och Alvesta i Småland, där vi ska besöka Anders Berg och hans bin. Vi kommer att få insikt om hur skötseln av en varroasmittad bigård går till och även se Varroa, om vädret är med oss. Det finns så mycket att titta på i Småland och någonstans skall vi väl få tid att stanna till en stund, men detta planeras mer detaljerat senare.

Du kan få åka med till det facila priset av cirka 300 kronor (om vi blir runt 35 deltagare. Skulle det inte bli fler än 20 st så hamnar priset på cirka 400 kronor).

Förmiddagskaffe tar vi med oss själva, men lunch ingår i priset. Vi avreser från parkeringen mitt för Skene lasarett klockan 7:30 lördagen den 8 juli, men bussen utgår från Horred så de som vill kan stiga på där det passa efter rutten Horre - Skene - Kinna jvstn. kl 7:40 - Örby - Svenljunga, men detta måste anges på anmälningstalongen.

Anmälningsavgiften på 100 kronor betalas in på Marks härads biodlareförenings postgirokonto 34 16 94 - 8 senast den sista maj. Resterande summa erlägges i bussen.

Glöm inte att på inbetalningskortet skriva var Ni tänker stiga på bussen. Skicka in anmälan i god tid! Om vi blir fler än som får plats i en buss blir det de sist anmälda som måste stanna hemma.

DELTAGARE FRÅN ANDRA LOKALFÖRENINGAR ÄR GIVETVIS VÄLKOMNA.

Biodling i Ubbhult

År 1936 gifte sig Arne med Edit och de bosatte sig på Edits föräldrahem Sjökullen, som låg på andra sidan Oxsjön från Ubbhult räknat. Arne fortsatte med sina bin och varje sommar när det var dags att skatta bikuporna och slunga honungen så fick Arne med hustrun Edit ro över Oxsjön till ett ställe i Ubbhult där dom hade alla tillbehören som behövdes.

I början på 1940-talet byggde Arne och Edit ett hus intill Stensgården, stället fick heta Stenslyckan. Där har Arne fortfarande en bigård om tre stycken samhällen. Som mest har Arne haft 30 stycken bisamhällen.

Detta med bin är ju, som bekant, en hel vetenskap. Det märks när Arne berättar att det finns ett stort kunnande om dessa små arbetsglada varelser.

Ett bisamhälle kan som mest bestå av ca 50 000 bin. Drottningen är obestridd chef, ger hon sig av följer hela samhället med. Drottningen lägger upp till 2 000 ägg om dagen som kläcks till larver efter 3-4 dagar. Larverna ligger i celler och blir matade med de stora pollen klumparna som bina bär hem på benen. Arbetsbina lägger lock på cellerna där biet går igenom puppstadiet innan det äter sig ut. Arbetsbina arbetar i början som städerskor och fortsätter sedan med att föda upp larver, och dör sedan efter 35 dagar. Bina kan göra upp till 2 km långa utflykter på jakt efter pollen. Bina klarar vintrar genom att klumpa ihop sig i kuporna, blir det för varmt sprider bina ut sig och fläktar med vingarna. Arne berättar också att nu för tiden så svärmar inte bina. Sorten heter Buckfast och är inte stickbenägen, det går att arbeta med dem utan handskar och bihatt. Man kan lugnt sitta strax intill en kupa och bina kan flyga runt om, men dom sticks inte.

Första omgången av honungsskörden slungas i juli, den så kallade sommarhonungen. Vaxkakorna täcks av och sätts ner i slungan som sedan roterar med hög hastighet och honungen samlas sedan upp i kärl. Efter slungningen rörs honungen om med jämna mellanrum tills den börjar kandera. Olika lång tid beroende på vilka blommor bina besökt när de samlat pollen. Förr i tiden kramades vaxkakorna och sedan silades honungen. Edit har i alla år varit Arne behjälplig vid slungningen. Det var ofta ett tungt och söligt arbete då slungan drogs för hand, numera är de motordrivna. Efter slungningen sätts ramarna tillbaks i kuporna, och blir det en solig och fin höst kan man få en skörd till. I år, 1994, gav varje samhälle cirka 20 kg honung. Arne kommer inte ihåg vad en burk honung kostade för 70 år sedan, men den är betydligt bättre betald idag.

På hösten efter skattningen får bina lite hjälp med försörjningen genom en sockerlösning på 1 kg socker och 1 liter vatten som tillsätts kupan genom en glasbehållare där bina kan äta sig mätta när det inte finns blommor kvar i naturen.

Många är de personer som under årens lopp ringt till Arne och ville ha hjälp med svärmar som kommit och slagit sig ner. En del svärmar fick Arne behålla och det var bra, för det är även bra för bisamhällen med nya drönare.

Arne är idag 85 år och har alltså arbetat med sina bin i 70 år. På väggen hos Arne och Edit i Stenslyckan hänger ett vackert och förnämligt diplom från Svenska Biodlareförbundet som Arne erhöll 1990. Arne har varit aktiv medlem länge. Nog kan man se att honung är nyttigt att äta, med den arbetsglädje och vitalitet som Arne besitter blir det säkert många fina år bland bikuporna i Stenslyckan, Ubbhult.

Denna artikel har vi saxat ur ”Hembygden”, En skrift utgiven av Sätila Hembygdsförening.

Rävlandaortens Biodlareförening Verksamhetsberättelse för perioden 1993-10-01 - 1994-09-30.

Styrelsen har bestått av:
          Ordförande    Uno Carlsson
          Vice ordf     Per Andersson
          Kassör        Monica Selling
          Sekreterare   Arnold Andreasson
          Ledamot       Gert Claesson
          Suppleanter   Jerry Börjesson
                        Helena Hurden

Återigen ett annorlunda biår. Våren kom som normalt, följd av en sval och regnig period fram till slutet av juni. Sedan slog det om och vi fick den varmaste och torraste juli månad i mannaminne, med temperaturer över 30 °C i långa perioder. Den dåliga sensommar 1993 påverkade årets skörd eftersom många samhällen övervintrat med liten andel ungbin, och hade sämre förutsättningar för en bra vår-utveckling. För de biodlare som förlitar sig till hallondrag och sensommardrag antingen regnade eller torkade skörden bort. För övriga semesterfirare var det en bra sommar, förutsatt att man inte har ont av för hög temperatur.

1993 års årsmöte hölls i matsalen på Rävlanda Skola och det var 22 personer närvarande. Mötet avslutades med en välsmakande och vällagad söndagsmiddag.

Styrelsen har haft två styrelsemöten under verksamhetsåret, ett möte för att planera föreningens aktiviteter samt ett inför årsmötet. I år har vi haft 5 sammankomster i lokalföreningen, förutom årsmötet. Vi har varit representerad på hembygdsdagarna i Bollebygd och Rävlanda samt på Strömmadagen.
Flera medlemmar har under året ägnat sig åt att konstruera och tillverka bottnar för varroadiagnostik. Pelle Andersson har upplåtit sin snickarverkstad för denna aktivitet.

Vår ordförande Uno Carlsson har varit ute och "pratat bin" i grannföreningarna. På Länsförbundets februarimöte pratade han om nosema, ett föredrag som han förberett så till den milda grad att behövde använda ombudsmannarespirator. Allmänt biprat har varit på programmet när han besökte Mölnlycke, Ljungsarp och Fjärås.

Den 12 mars hade Länsförbundet sitt årsmöte som bevistades av våra valda ombud.

Föreningens vårmöte hölls den 16 mars. Bertil Magnusson från Veddige visade bilder och berättade. Så här på året känns det skönt att att få ett färgsprakande bevis på att det finns annat än snö, slask och mörker.

Att föreningen geografiska utsträckning är stor fick vi känna på den 8 maj när vi besökte Jerry Börjesson i Slätthult. Trots att det "bara" var en biträff hade vi fullt program med bland annat tips-promenad. Vi fick dessutom tillfälle att titta på alla de andra djur, än bin, som Jerry har på sin gård.

28-29 maj fanns vi representerade på Strömmadagen. Det var Christer Berntsson, Leif Olausson och Helena Hurden som ställde upp.

Den 19 juni var föreningen sommarmöte hos Gert Claesson. Vädrets makter var emot oss och uppslutningen blev sämre än vanligt. Det gavs inte heller tillfälle att titta i bikuporna. Gert, som lagt 2 dagar på att städa bland sina bi-grejor, hävdar att sådana här aktiviteter behövs hos varje biodlare för att man ska hålla bättre ordning.

Årets biodlareresa gick till Vårgårda och Olle Ekman (den 10 juli). Vi besökte flera av hans utbigårdar och fick lära oss en hel del om biodling i lite större skala av denne öppne och glade mångsysslare.

Höstmötet, den 17 aug, blev en avslappnad och trevlig diskussionskväll under Mats Perssons ledning. Mötet visade upp en enastående kreativ förmåga genom att under sittande möte fixa vinster och genomföra kvällens lotteri.

Den 20 aug var det hembygdsdag i Bollebygd. Även i år fick vi ransonera honungsförsäljningen. I övrigt flöt allt som vanligt.

Den 27 aug var det honungens dag och marten i Rävlanda. Mycket folk och mycket såld honung. En låda honung skänktes som vanligt till arrangörerna.

Årmötet flyttades från den 13 till den 27 november på grund av valet till EU och att Rävlanda Skola fungerar som vallokal.

Sjukdomskommittén låter meddela att någon bisjukdom ej rapporterats inom lokalföreningen. Varroainlägg har placerats ut i cirka 20 bigårdar, men ingen varroa har konstaterats.

Styrelsen lämnar härmed verksamhetsberättelsen för 1994 till handlingarna och tackar medlemmarna för det gångna verksamhetsåret och önskar Ett Gott Nytt Bi-år.

Bollebygd i November 1994
Arnold Andreasson, sekreterare.

Vaxkräm

Om vaxet blir för hårt, späd med lite lacknafta och gör om proceduren.

Lycka till

Ann-Britt Olausson, Björlanda, har lämnat det här utmärkta receptet på ett impregneringsmedel av bivax.

Vaxrens

Inlämning sker i samband med årsmötet och inlämning sker till Johansson och Gunverth VVS i Rävlanda eller tas emot på årsmötet. Priset för rensning och valsning är 26 kr/kg + moms, förutsatt att vi lämnar in mer än 50 kg på en gång. Vill Du lämna in hela ramar för utsmältning och desinfektering så kostar det 2,80 kr/ram + moms.

Att ofta byta vax i sina samhällen är ett effektivt sätt att hålla efter bisjukdomar som nosema och yngelröta.

Behöver Du köpa vax är det bra att fråga inom föreningen först eftersom det blir ett överskott när man hållit på ett tag.

OBS: Har Du lämnat in vax så glöm inte att hämta ut det!

Uno Carlsson, tel 0301-440 40, har vaxkakor för avhämtning samt vaxkakor för Svea-, Lågnormal- och Norsk-ramar för försäljning.

Mjöd

• 2,5 kg honung
• 8 liter vatten
• 1 struken kaffekopp humleblad
• En flaska vinjäst, Edelmans (Storms) vinjäst eller sherry.

Det avsilade humlet och innehållet i vinjästflaskan tillsättes honungsspadet och omröres väl. Efter omrörningen hälles det hela på en 10 liters glasdamejeanne, varefter denna tillslutes med en gummikapsel med jäsrör i, i vilken senare hälles lite rent kallt vatten.

Då det slutat att bubbla i jäsröret efter omkring 2 månader är mjödet färdigt. Bör avdragas med gummislang för att inte bottensatsen skall följa med och grumla mjödet. När det visat sig alldeles klart, kan det tappas på små flaskor.

Jäsningstemperatur 18 till 20 grader.

Har Du läst detta blad ända hit så återstår bara en sak. Ta det bifogade årsprogrammet och klistra upp det på kylskåpet. Om alla gör så kommer vi att ha välbesökta och givande bimöten under hela 1995.

Tillbaka till Rävlandaortens biodlareförening